Jag försökte
Något jag egentligen inte borde göra –
Att ta kontakt med dig,
Att fråga om du vill ses.
När jag vet
Att det skulle riva upp
Alla mina inre stygn.
Men kriget inom mig
Lät sidan utan logik vinna –
Den som endast flödar
På känslor.
Så med en tår i halsen
Åker jag hem
Till min ensamhet,
Och lägger mig i min säng.
I desperation
Skriver jag till de få
Jag kan.
Men har egentligen ingen –
Så det är få.
Och ensamheten,
Känslan av att vara ensam,
Växer
Som ett ondsint ting.
Ett ondsint ting
Mellan bilder och bröstkorg
En samling dikter där varje ord bär pulsen av ett inre andetag, och varje bild viskar det ögat ännu inte förstått.
Här möts realism och känsla – som om någon lagt sin hand på ditt hjärta och bett dig lyssna.
Varje dikt är en spegel. Varje bild en dörr.
Välkommen in i något verkligare än verkligheten.
- Spiken