Känslorna väcks inom mig
och jag kan inte stoppa dem –
bara känner hur de väller fram
till låtarna vi brukade lyssna på,
i sängen, tillsammans.
Hur de etsat sig fast i mitt minne,
hur de så starkt påverkar mig.
Och nu lyssnar jag på dem igen
i min ensamhet,
utan dig vid min sida.
Jag känner mig krossad,
tillintetgjord –
för jag saknar den känslan vi hade,
i mörkret,
i vår säng,
i vår tillvaro.
Hur låtarna påverkar,
hur de får en att minnas det dolda.
Gråter.
Gråter ensam
i min ensamhet,
utan dig hos mig.
Och låtarna –
de skapar mer skada än njutning.
Men måste spelas
för att plågas.
Spela mig sönder
Mellan bilder och bröstkorg
En samling dikter där varje ord bär pulsen av ett inre andetag, och varje bild viskar det ögat ännu inte förstått.
Här möts realism och känsla – som om någon lagt sin hand på ditt hjärta och bett dig lyssna.
Varje dikt är en spegel. Varje bild en dörr.
Välkommen in i något verkligare än verkligheten.
- Spiken