Känslorna
sväller över
när jag sitter här.
Tankarna…
Hjärnan reagerar inte
vid synen
av ditt blod.
Vad har hänt?
Frågan ekar
i mitt inre.
Blodet
droppar ifrån mina fingrar.
Små.
Små pölar
på golvet under mig.
Den livlösa kroppen –
sargad
och skuren.
Tills blodet
ej längre tycktes existera.
Och kroppen
funnit ro.
Villkorslös kärlek
och barmhärtighetens tro.
Mina händer
darrar.
Ekot
ekar.
Och allt
svartnar.
Vad har jag faktiskt gjort,
på riktigt?
Orden
bär ej längre
den fasad jag byggt
av mod.
När min skönhet
tömts på allt sitt blod,
och livet
slocknat.
Nej…
Detta får inte vara sant –
SLUTA!
När ekot bär mitt namn
Mellan bilder och bröstkorg
En samling dikter där varje ord bär pulsen av ett inre andetag, och varje bild viskar det ögat ännu inte förstått.
Här möts realism och känsla – som om någon lagt sin hand på ditt hjärta och bett dig lyssna.
Varje dikt är en spegel. Varje bild en dörr.
Välkommen in i något verkligare än verkligheten.
- Spiken