I en stund
Av luftens svallande bris
Emot min nakna hud –
Ser jag en flicka
Med ett strålande leende
Emot mig gå.
Som är en fröjd
För mitt öga
Av rubiner,
I stadens nakna sken
Från ljuset i skyn.
Men tillsynes
Bortom gränser –
Som sakta suddas ut
Tills dess
Att vi blir ett
Med flickan
Och leendet.
Leendet i stadens sken
Mellan bilder och bröstkorg
En samling dikter där varje ord bär pulsen av ett inre andetag, och varje bild viskar det ögat ännu inte förstått.
Här möts realism och känsla – som om någon lagt sin hand på ditt hjärta och bett dig lyssna.
Varje dikt är en spegel. Varje bild en dörr.
Välkommen in i något verkligare än verkligheten.
- Spiken