Till ångesten jag bar
varenda jävla dag,
till hoppet som aldrig
fanns där vid min sida,
och till döden
som evigt höll mig i hand,
ty rädslan för mörker
var en styggelse
och i geopardens fart
levde jag ett liv i rus,
susande vindar
i tomhetens bravur,
jag är ett lokomotiv
utan hjul
En samling dikter där varje ord bär pulsen av ett inre andetag, och varje bild viskar det ögat ännu inte förstått.
Här möts realism och känsla – som om någon lagt sin hand på ditt hjärta och bett dig lyssna.
Varje dikt är en spegel. Varje bild en dörr.
Välkommen in i något verkligare än verkligheten.
🍪 Spiken.online använder cookies för att förbättra din upplevelse.