Depression i repris
min kropp hamnar ur balans jag förlorar mig själv farliga distraktioner hamnar i en ond cirkel livet sätts på spel […]
Svärtan
För paus
du kan vara så kall och brutal emot mig trycker ner mig tills jag nästan gråter förstör den lilla lycka
Bakom varje monster
tänk om jag kunde ta tillbaka det jag trodde var sant — tiden som rann ur mina händer kvinnan jag
Suck
hon ser sig själv i spegeln men ser någon hon inte känner igen en kvinna som tappat åren likt löven
Mörkrets spegel
mörker, mörker allt man ser i evighetens inre är mörker orden krackelerar likt spegeln i mitt inre till rytmen av
Till kraften
till kraften som jag skållade med kokande vatten av ångest jag fyller min kastrull till bredden av hatet som kokar
Spegeln av människan jag borde varit
om jag kunde bli räddad av allas värmande ord vore jag en fisk i havet men jag väljer att simma
Ingen bryr sig
det började med att jag hatade den jag föddes till jag visste från tidiga dagar att mörkret var en del
Du vann
jag ger upperkänner mig besegrad trött på att bäraall vikt på mina axlar och om jag så förlorarmina diamanterkan jag
Dans i neon
Jag vet att du hör mig nu. Till orden av mitt brustna hjärta skriker jag ut ett skri av smärta.