Kvinna i silver
Allt jag behövde var dig och din kärlek allt jag ville ha i mitt patetiska liv var värmen ifrån din […]
förlust
Ur balans
i dina grå hårstrån och ingrott i ditt skinn sitter en mäktig visdom och ruvar du har genom åren lärt
För paus
du kan vara så kall och brutal emot mig trycker ner mig tills jag nästan gråter förstör den lilla lycka
Bakom varje monster
tänk om jag kunde ta tillbaka det jag trodde var sant — tiden som rann ur mina händer kvinnan jag
Du vann
jag ger upperkänner mig besegrad trött på att bäraall vikt på mina axlar och om jag så förlorarmina diamanterkan jag
Pang
När dina läppar mötte mina i soffans mjukhet, i mörkret av mitt dunkla rum där tiden var evig och livet
Illusionen av dig
Mitt i ögonblicket, ja, stunden jag blinkade en millisekund, så var där först inget, sen doften av dig – och
Till dig som jag trodde mig en gång älska
Till dig som jag trodde mig en gång älska men som satte mitt liv i brand utan att förklara du
I slutet av glaset
I slutet av mitt glas ser jag slutet på mitt liv. För smärtan jag bär är en smärta av tiotusen
Vid din dörr av smaragder och blod
När kroppen nu börjar rysaTill ljudetAv din röstEmot min hud –Av sensuella ord. Och jag tänkerPå oss, förr –Nu,När jag