Lokomotiv utan hjul
Till ångesten jag bar varenda jävla dag, till hoppet som aldrig fanns där vid min sida, och till döden som […]
Till ångesten jag bar varenda jävla dag, till hoppet som aldrig fanns där vid min sida, och till döden som […]
Skriken, ekande skrik i mitt inre tumult av kosmisk smärta och rysningar av gyllene guld nedför min kind till gåshuden
jag tror att jag faller till känslorna av mitt inre och rädslan men ändå harmonin att känna känslor jag trodde
Kroppen skriker. Jag vet precis vad den vill, precis exakt minsta lilla vink av vad den vill – men jag
En skiftning i atmosfärenkänns in under klädernaoch oron över det mörkasom sakta kommer emot migblir till en rädslajag sent skulle
Kärlek –jag tror den biter mig,förvandlar mig,något inom mig grordag för dagi din närvaromen ändå frånvaro. Och för varje samtalblir
🍪 Spiken.online använder cookies för att förbättra din upplevelse.